Tvära kast

Vardagen hemma med  Thea är verkligen oförutsägbar. Det är helt och hållet hon som styr dagen, hon bestämmer om, när och hur mycket jag får äta t.ex. Allt beroende på hennes dagsform. Tisdag em visade hon sig inte från sin bästa sida, efter att hon fick mat vid lunch gick det mesta fel sen. Hon kräktes och vi bytte kläder, bara för att sedan kräkas ner sina kläder igen, efter ett antal klädbyten var hon allt annat än glad. Att jag sedan trodde jag skulle få äta mat var mer än hon tänkte gå med på. Så efter utebliven lunch (klockan 14.30!) ringde jag och beklagade mig för Daniel. Dessutom hade hon sovit oroligt natten innan så jag hade suckat över att behöva kliva upp varannan timme (el iaf bli väckt). Jag insåg då att man glömmer snabbt hur det har varit tidigare, första veckorna hemma från BB vaknade hon varannan var 3:e timme och ville ha mat. Måste vara därför de flesta skaffar fler än ett barn, för att man glömmer vaknätter och kolikskrik m.m snabbt.

De här fina blommorna fick jag av Daniel igår som en liten tröst för att jag hade haft en jobbig tisdag em. Det var uppskattat och oväntat :)

Igår däremor hade hon en mer normal dag, vi tog en promenad på förmiddagen och Thea sov så skönt i vagnen. Sen ville hon inte sova mer när vi kom hem. Så på eftermiddagen var hon trött, och ett effektivt sätt att få henne att somna är att gå runt med henne i en bärsele. Så med henne sovande på magen och ett annalkande sötsug från min sida blev resultatet följande:

Så som sagt, det kan vara tvära kast, att ena dagen inte få äta lunch till att dagen därpå kunna baka chokladbollar.